Hej på alla som läser detta, det var quite länge sen. IGEN, aa. Jag finner inte liksom något att skriva om och mitt liv är inte så jävla intressant som vissa andras. Men i alla fall så sitter jag hemma i vardagsrummet och tänker på att jag måste gå ett 'gymnasie-år' till för att jag har klantat till ganska mycket senaste 1 och ett halvt år. Och det är inte 3 eller 4 betyg utan 12 jävla betyg som måste fixas, annars kommer jag ingensans. Jag får ångest men samtidigt så är jag glad att jag hade fått en chans att fixa allt. Så jag är tacksam för det. Och jag vet inte om jag kan bli så personlig här på bloggen för att det är ändå en blogg som alla kan läsa när som helst och var som helst men jag är glad om ni läser så det betyder att ni tar er tid typ att absorbera mina problem i era hjärnor och jag är väldigt tacksam. Det finns många som har problem som är sämre än mina men om man har vilket som helst problem så är det bra att berätta och att bli typ tröstad osv. Jag har klantat själv till det och jag måste säga förlåt till mina föräldrar, främst till min pappa och farmor som stödde mig oavsett mina misstag och mina lögn. Jag ska försöka att inte vara så orolig och bara börja å använda den där chansen som jag fick. Ska försöka att inte dissa mina problem för att om man gör det så blir de bara sämre. Om man har ett problem så ska det fixas så att man inte mår skit eller har ångest efteråt. Jag får avsluta mitt inlägg med en bild på en regnbåge.